I dag har jag varit ut min härliga runda med tikarna på Järavallen. De springer ganska mycket och kollar in om det finns något kul de kan jaga. Jag hänger med ett tag men sen tröttnar jag. Jag står hellre och spanar i lugn och ro , jag ser bättre då om det rör sig någonstans. Tikarna fixar ju så eventuella kaniner rör på sig - då behöver inte jag. Kan låta bekvämt , jag vet - jag är väldigt bekväm av mig.
Innan jag och husse skulle hem fick jag ta ett race vid golfbanan - där sparade jag inte på energin kan jag lova. Jag sprang och gira och slira i all geggan och det var fantastiskt roligt. Det kunde ha blivit en bra avslutning på dagen om husse inte hade noterat hur lerig jag var enda upp på ryggen. Men icke- han la märke till det och sa de där orden - "nu får du nog duscha Kaizer-man". För mig är det ungefär som att svära - duscha är ett fult ord! Det går dock inte att undkomma.
Så en dusch blev det och det är ju i och för sig trevligt att komma hem när matte kvittrar "åh så gott du luktar lille gossen" och så borrar hon ner hela "snoken" i pälsen på mig. Då känner man sig älskad och lite stolt :o)